September 2008

30 september    -å så va´re slut på den här månaden då! Hösten är här och mörker och kyla väntar. Inget speciellt att skriva om idag. Tack för september och välkommen oktober, om du lovar bli en fin månad.

28 september  Allt blev så bra som det alltid blir när vi träffas, gänget i UFO-Sverige. Alla är dock eniga i att tiden alltid går alldeles för fort. Nu ses vi inte förrän till kursen i slutet på oktober. Clas hade med sig en ”hemlig gäst” vilket visade sig vara en tidigare ordförande, Christer Nordin. Det var kul att träffa honom igen. Vi började med ett styrelsemöte klockan 14 där vi tog några bra och vettiga beslut. Efter allt ätande och drickande så var det dags för lite dart. Vi kastade två och två till 100. Den som vann gick sedan vidare och mötte andra segrare osv. Till slut såg resultatet ut som följer. 1:a Linda Friman, 2:a Irre Bredin och 3:a Clas Svahn. Vi var bara två tjejer där och blev ju tvungna att visa grabbarna var ”skåpet skulle stå”. Eller berodde det på att Linda och jag var så gott som helt nyktra? Tja, inte vet jag men kul var det. Efter 03 började ”gubbsen” plocka fram sina sovartiklar och försvann på golvet en efter en. Jag intog lokalens enda soffa och fick där några timmars sömn. Dörren till toan gnällde som en plågad katt och vid varje besök där så vaknade jag, och flera andra. Men alla var pigga och glada igen vid 8-tiden då vi packade ihop tog en snabbfika och lämnade Mantorp. Tack snälla Rickard och Tobias för den goda maten ni fixat till. Vi kommer gärna ner nästa år igen.

Jag körde både dit och hem med Håkans bil. Efter att vi varit i Sala med Mats och Gunnar så hämtade vi (Håkan och jag) böcker som stod hemma hos H som jag skulle ha. Klockan var ungefär 15.15 när jag var hemma på Fyrbacken igen. Usch vad trött jag var då. Jag fick bilder på mina barnbarn av Linda och blev jag mycket glad för.

   

27 september  Nu bär det av till Mantorp till UFO-Sveriges styrelsemöte och efterföljande kräftskiva. Håkan hämtar mig vid 09.00 ca och sedan ska vi hämta ”gubbarna” = Gunnar och Mats vid tåget i Västerås. Sedan styr vi kosan mot Mantorp för en trevlig helg tillsammans med goda vänner. Linda kommer också dit, hon är ju med i styrelsen numera. Goa ungen min, nu blir det kramar och kramar om igen och igen.

Tobias och Rickard har ordnat med festen och det ska bli SÅ kul. Undrar vad jag får att äta? Kan avslöja att jag är dödligt allergisk mot skaldjur. Passar ju bra eller hur?

Vad var det han sa, salig Dumbom?

26 september  Har tvättat lite. Plockat ihop det jag ska ha med i morgon. Färgat håret och sovit en liten stund med Ozzy i sängen. (Jisses va de va gott! Det tyckte han me).

25 september  Idag var Ozzy hemma själv med de övriga pojkarna för första gången. Jag jobbade bara tre timmar så det var en bra test. Allt hade gått utmärkt och inget var rört eller tillstökat. Han har förmodligen sovit i sin soffa hela tiden. Han är SÅ duktig.

”Bröderna Knorr” i trädgården och i full frihet i hagen

24 september   ”Bubba” som vi kallade honom, har nu äntligen blivit inplockad av polisen. Alla visste men inte alla gjorde något. Känner till ett fall där personen var för feg att gå till polisen och anmäla att han hade klappat henne i rumpan. Personen skulle anmäla men det blev inte av. Men ok, nu är han ju i trygghet både för andra och för sig själv. Hade mina misstankar för jag har inte sett honom på ett tag nu. Måtte ”Bubba” få den hjälp han behöver. http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=813833 

23 september  Alla gör vi våra misstag, sa igelkotten när han klev av rotborsten.

Även jag lyckades klanta till det ordentligt, tänker inte tala om och förklara hur, för det vet jag knappast själv. Men, resultatet blev att alla mina bilder jag sparat en längre tid ”bara” försvann. Jag upptäckte det för sent och då var papperskorgen redan tömd. Jojo, men som tur är har Owe de flesta på sin dator. Endast ett 100-tal gick helt förlorade. Jag stod i färd med att lägga över alla bilder på en extra disk som jag har. Jaha, nu är det bara att gå ut med kameran igen och plåta på. Några av bilderna kan jag aldrig få tillbaka men överlever nog det också. (Just nu är kameran på reparation men jag har ju den lilla att ta till)

Annars har jag börjat arbeta igen efter förkylningen, som fortfarande är ganska envis. Energin är i alla fall helt borta, det konstaterades efter första passet när jag så gott som somnade vid matbordet. Men med alerta kompisar så hade jag inte en suck att få fem minuter bakom ögonlocken.  En sån där dag när man tycker att jobbet suger kan man ju alltid skänka den här snubben en tanke... Hemtjänsten känns då som ett lyxarbete, heheheheheh

22 september   Stod i köket och förberedde mat då ”stora larmet” gick. Först Pollux från övervåningen och sedan de övriga som föll in och det lät riktigt högt och farligt. Två Jehova-gubbar stod utanför och gjorde sitt bästa för att få upp grinden. Tji fick dom, för där sitter ett hänglås. När dom fick se ”monstren” i fönstren och höra hur dom lät så dunstade gubbarna ganska omgående. Haspen på grinden låg av så jag var ju tacksam, som många gånger tidigare, för hänglåset. Våran hundlivförsäkring nummer 1 är alltså ett hänglås. Bakgrunden är följande att för en del år sedan, på den tiden vi hade varghundar, kom det plötsligt in en ”kärring” genom dörren och ut till mig i köket. När jag tittade ut stod grinden helt öppen ut mot vägen. Jag blev oxtokig och skrek åt henne – Vad fan gör du människa, har du grinden står öppen. Hon pep iväg som en oljad blixt och jag stängde grinden lika fort. Vad hon ville vet jag inte, kanske fråga efter vägen till någon. Ingen av ”vargarna” var dock ute och hann inte reagera, men samma kväll kom det upp ett hänglås på grinden. Det kunde ha kommit ut en hund på vägen, och då ??? Usch, jag vill inte tänka tanken fullt ut. Vi hade tur den gången och inget har, tack och lov, hänt senare heller.

21 september  Jag har varit lite på ”fyllan” idag, men berätta inte det för någon, lova det! Ska förklara lite senare men först lite annat. Nu är jag i botten på strykhögen men den har varit seg. Förkylningen har totalt dragit ur mig den energi jag hade. Hostan har tilltagit på dagtid men på nätterna är det lugnt med hjälp av Cocillana-Etyfin. En hostmedicin som innehåller etylmorfin. Den tar jag på sängkanten annars funkar det inte.  Konstiga drömmar och susig i huvudet på morgonen men det känner nog de flesta till som ibland får ta till den, trots allt, jättebra hostdämparen.

Jo, Ozzy hoppade själv upp på klippbordet idag och tyckte det var mysigt att få klorna klippta. (en riktigt dålig bild blev det, men så kan det gå ibland)

Jag satt i soffan med honom och plockade med öron och tänder och Ozzy han sov. Tala om att denna hund har ett gott psyke. Tog med honom på en skogspromenad på em. Han nosade nyfiket på de kantareller (gula) som jag hittade. Tyckte också det var kul att mopsa sig lite mot en fårskock som gick i en hage. När jag tog honom lite närmare så såg han dom inte längre. Jaa, det är inte så länge sedan LilleBo var likadan. På tal om honom så ser man bättre nu hur vuxen han blivit. Nää, hur var det nu med den där fyllan då? Efter promenaden med Ozzy så var jag genomvarm och satte mig för att ”svalna av ” lite. DÅ, kom hostattacken som höll på att slita lungorna i stycken. Jag in i svalen och fick tag på flaskan och gissa om det slog till. Blev sittande där i några timmar och mannen undrade flera gånger om jag var vaken? Ska jag våga ta något till natten nu för jag kan ju gå sta och bli beroende, hahahahahah, hick! Nu i kväll är det ok igen och dubbelseendet är återställt. http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=5057

  Journalgrodor hämtat ur senaste numret av DASS-Tidningen: Normala öronrörelser…. Pat inkommer med ambulans efter att ha varit i kontakt med privatläkare……. På morgonen den 2/11 verkade patienten förvirrad varför maken sökte akut……… Patienten har efterlämnat sina vita blodceller på ett annat sjukhus………. Kräks två rondskålar…….Pat är bakåtluxerad. Med flexion och inåtrotation hoppar den lätt på plats…….. Och så var det mormor som började äta p-piller eftersom hon inte ville ha flera barnbarn…………./ om det varit så enkelt/  

20 september    

1970 kom hon till världen i ”raketfart”. Hon kunde inte vänta längre så det blev två månader för tidigt och vikten var endast 2040g och hon var 47 cm lång/kort. Idag blir hon 38 år och jag minns det mesta av den natten som det vore igår. Den var speciell och det är du också Linda. Jättegrattis från mamma, Ozzy och de övriga här hemma. Önskar dig en fin födelsedag, även om du ska jobba. Vet att X finns där just idag och att du uppskattar det mycket. Hälsa från mig.

En grattishälsning Nr.2 Den är till Annika, jag har inte glömt dig.

Det är söndag imorgon = vilodag, så när vovvarnas fläskpannkaka är klar i ugnen så ska jag lägga mig en stund och vila och låtsas att det är den dagen idag i stället. Tänk om jag inte skulle få tillfälle till det i morgon då är det ju bra att ha det gjort.

Bilden nedan visar tre greyhounds som ”svansar” runt.

19 september   Mörkret faller utanför och dagen är slut. En dag som aldrig mera kommer tillbaka. Den har väl varit ganska ok och jag var med till hagen en stund. Usch vad det var jobbigt, med solen bland annat. Ögonen är inte helt återställda och hostan har blivit lite mera ihärdig. Måtte det vara över till nästa helg då jag ska träffa Linda i Mantorp på en kräftskiva.  Ska ägna helgen åt min strykhög. Tog lite idag men orkade inte så mycket. Owe ska iväg och jobba några timmar för nu finns det visst mycket att göra. Det är skönt att han mår bra och orkar arbeta. Nu är det bara konditionen som ska byggas upp och det är ju inte så bara….

Linda fyller år i morgon men tillbringar den mesta tiden på jobbet bland pappersbalar och rullar. Jag vill i alla fall Gratulera dig ”älskade ungen min” men presenten får du nästa lördag.

18 september  Jag ska sticka ut lite nu. Tur att jag har en man som äger humor.

Har du någonsin tänkt över hur en kvinnas hjärna fungerar?  Det är enkelt att förstå om du kollar in den här bilden nedan. Varje liten blå kula är en tanke på något som skall göras, eller ett beslut som skall tas eller ett problem som skall lösas. Mannen har det mycket lättare, han har bara 2 kulor, OCH, de sitter inte ens i hans huvud.

Tack, du som skickade mig det här. Tänk att det gick att få en bild på det hela, hahahah

Det ska bli skönt att ha Owe hemma nu i tre dagar. Jag har inte helt orkat engagera mig i Ozzy som jag kanske borde ha gjort. Nu har LilleBo fått tagit det mesta och han har faktiskt blivit lite trött han med mellan varven. ”Blozzy” (Black + ozzy) är ju bara 13 månader och har energi i oändliga mängder. Det är inte länge sedan LilleBo ”terrade” sin omgivning likadant. Ozzy sov sin första natt här uppe och det gick jättebra. Simen muttrade några gånger annars lugnt fram till 08 när jag gick upp. Han är så duktig och lätt att ha att göra med. Ett starkt psyke har han blivit begåvad med den lilla svarten.

17 september  Orkar inte riktigt med det här med dagbok just nu. Tror inte jag haft feber idag men känner mig inte alls bra. Ozzy har gjort stora framsteg idag. Owe bar upp honom på övervåningen där han tyckte det var jättemysigt. Gick sedan ner själv och följde utan tvekan med mig upp igen. Skönt att det släppte så fort för det är varmare att ligga här uppe på nätterna. ( och särskilt nu när vintern kommer) Owe tog Pollux och Ozzy till hagen. OJ, va kul DET var. Törs inte släppa alla på en gång. Dröjer ännu en tid. Ska pröva honom med en i taget och se hur det går. Det är ju så stor yta att springa på där så det känns som jag kan tappa lite kontroll. Men, Rom byggdes osv………………..

16 september  Läget är fortfarande jobbigt. Undviker att prata för mycket då jag av erfarenhet vet att jag har väldigt lätt för att ”tappa” rösten. Dock blev det ett kort samtal på kvällen där jag använde mig av många ja och nej.

14 september  

Jag hoppas du fick en fin födelsedag Ulrika och att allt blev bra för dig, hurraaaaaa!

 Här har dagen varit lugn. Ozzy stortrivs. Jag gick första promenaden med honom idag och det var inga problem, inget dragande i koppel eller annat. Han är nyfiken och pigg. Sov som en stock i natt också. Ja, det är ju inte svårt att ha hund när allt flyter på. Spännande blir det första gången dom ska lämnas själva men det dröjer ett par veckor. Kanske blir det en liten stund i morgon som test.

Jag börjar känna mig hängig. Igår frös jag som bara den och nu känns det att en förkylning är på gång. Tur att jag har några korta dagar på jobbet de närmaste dagarna. Har sannerligen ingen lust att bli liggandes hemma. Har jag tur så vänder det och är över på några dagar. Har jag otur så kommer det att hänga i länge vilket är vanligt.

Jag var till Birgitta S. och fika på eftermiddagen. Två av ”tjejerna” kom inte så vi blev bara sex runt tårtan men det blev en trevlig stund ändå. Hon berättade om sin resa till Paris och visade foton därifrån. Hon åkte ensam med på en bussresa som hon fått i 60-års present. Kände ingen vid starten. Mycket tufft gjort tycker jag.

Nu har jag delat Owes dosett och det är dags att slå ihop ögonen en stund. Snoren har börjat rinna så natten blir nog ljuvlig. Klockan ringer vid 05.00, usch och fy

13 september   Natten har varit lugn. Alla har sovit gott. Ozzy, som inte vant sig att gå i trappa ännu, låg kvar på nedervåningen i en soffa. Inte ett ljud hördes, han sov som en klubbad oxe. Måste vara en stor omställning att byta flock. De övriga killarna tycker det är helt ok med en ny i sin flock. Simen bryr sig nästan inte alls. Pollux ligger ju uppe hela dagarna och är inte nere så mycket. (Han är en riktig soffpotatis). LilleBo tycker det är skitkul och dom två har rasat runt flera vändor. Jodå, allt gick bra/går bra och ingen osämja finns. Idag har Ozzy fått en ”ny” soffa, mjuk och go, istället för den gamla kalla skinnsoffan som han låg i, i natt. Därmed fick han också en åktur både i Audin och bussen vilket fungerade bra i båda fallen. Jaa, vad gör man inte för de små? Lite foton har blivit tagna men det var kallt ute så det blir mera i morgon. Nu väntar åter en natt och jag hoppas att den ska bli lika bra som den förra.

Jag vill nu passa på att gratulera Ulrika (min webbmaster) som har högtidsdag i morgon den 14 september. Ett stort och hjärtligt grattis från oss alla här på Fyrbacken. Vi hoppas att du får en fin dag med sol, tårta och lite vackra blommor. Hjärtligt, hjärtligt GRATTIS Ulrika!

12 september   Solen har faktiskt lyst hela dagen och det är en riktigt fin dag. Fin dag på många vis faktiskt för idag ”landade” ”OZZY” Telegram Solitary Brother, hos oss på Fyrbacken. Ozzy's uppfödare Tormod erbjöd oss att köpa honom vilket vi tackade ja till. Det är ju en Simenson, så lik sin far, i psyket och på många andra vis. Med andra ord en underbar kille. Ännu ung och ”valpig” men har framtiden för sig. Vi är så tacksamma att Tormod gav oss detta erbjudande. Min dotter Linda och jag ska äga honom tillsammans och hans hemadress blir Fyrbacken. ( Tala om Black Sabbath)

Fick ett mail som sa:

11 september en sådan där dag då minnen ”ramlar” över mig och andra. Anna Lindh och WTC. Ingen glömmer och ska INTE glömma. Våld, meningslöst våld som ska bekämpas.

Säger inte mer om det för tidningarna är fulla av det idag.

Igår fick vi ett telefonsamtal som fullständigt vände upp och ner på vår tillvaro. Inget otrevligt alls men det tog ett dygn att fatta vad som hänt och händer. Framtiden blir inte som jag trodde för jag hade helt andra planer. Men vi känner oss lyckliga och ska göra det bästa av ”saken”. Tredje part blev också otroligt lycklig och nu har vi massor att tala om framöver. Vad det är som hänt? NEJ kära läsare, det förblir en hemlighet ännu en tid framöver så nu kanske det blir spännande att följa med i dagboken. Något annat glädjande var också att höra från Birgitta (träningskompisen). Hon har samlat ihop alla i gruppen till en träff på söndag klockan 15.00. Jag ska naturligtvis möta upp för en mysstund med det härliga gänget.

Från glädje till oro, livet är ju inte bara det förstnämnda. Innan jag gick på kursen idag, efter jobbet, så fick vi in en lapp på bordet där det stod att det kallas till ett EXTRA-möte på måndag angående jobben i hemtjänsten. Låter inte bra men jag ska åka dit för att ta del av informationen.

10 september   och idag har min faster Märta blivit jordfäst. Kunde inte själv närvara på grund av jobbet. Kanske var det bäst så för jag kommer alltid tillbaka till mammas jordfästning och det är så tungt. Det blir svårare och svårare att närvara vid ett farväl. Foto tagen av Rolf Bredin (min kusin) Tack snälla du för bilden.

Nu har experimentet som ska lösa universums gåtor kört i gång. Vid halv tio på morgonen startades maskinen där Big Bang ska återskapas. De första rapporterna om hur det har gått kom  klockan 10. Den rapporten sa att allt gått bra. Nu kommer nästa steg. Partiklarna ska stötas ihop i en hastighet som kan liknas vid ljusets. Men hallå, jag skriker högt nu, vad kan ske om det går snett med det här? (Bilden nedan är stulen från DN)

2001 just denna dag, blev jag opererad för struma. En op som var lindrigare än jag trodde, innan den blev utförd. Det som är svårast är att komma på benen efter narkosen. Jag tillhör dom som inte fungerar det första dygnet. Men faktiskt den senaste gånge, vaknade jag bara efter någon timme och var uppe före kvällen. Jag hade berättat (vilket jag alltid gör) hur svårt det var och den här kvinnliga läkaren tog mig på allvar och såg till att ”sömnen” inte blev så lång.

9 september    Det börjar visst ordna upp sig i Hessdalen nu, äntligen. Såg igår kväll att kameran var i gång. Nu har jag också sett dalen i dagsljus även om vädret just nu var grått och trist där också. Men, ändå är det en skön känsla att kunna följa med i Hessdalen igen. http://www.hessdalen.org/stasjon/naa.shtml

Den  8 september

Hur har ni det kära läsare? Här är det som det kan i blötan. Inte direkt så man längtar ut i skog och mark så svampen står säker för mig de kommande dagarna. Jag är trött som bara den. Alltid när jag varit ledig och sedan går upp 05.00 så kommer det tillbaka på eftermiddagen. Första dagen är värst sedan går det bättre. Även om jag jobbar till 16 i morgon så kommer jag inte att vara fullt så slut som idag. Konstiga ”grejor” som händer i kroppen.

Två guldmedaljer har Sverige fått i Paralympics. Dessa fantastiska människor med sina handikapp tycker jag gör en mycket större prestation än de som var nere på OS för en tid sedan. Vad jag inte förstår är varför vi inte får följa de här killarna och tjejerna när de utövar sina sporter. Endast några korta inslag på nyhetssändningar är vad som bjuds. Var visst 30 minuter första dagen också. Vilken diskriminering. Ändå är det dom här utövarna som tar guldmedaljerna……..

- Här går man och städar och skurar och tvättar! Till slut stryker man väl med!

   Nää, nu väntar några timmar i sängen, tillsammans med min sängkompis Polle. 

Fråga till SMHI, Vad är Indiansommar? Svar: Med Indiansommar menas en eller flera dagar lång period med lugnt, stabilt och vackert väder som inträffar efter höstens första frostnatt. Indiansommar kan inträffa när som helst under perioden oktober till början av december, framförallt i Nordamerika där uttrycket är vanligt. Den utmärks av varmt och lugnt väder med dis och solrök.

7 september  och ”bara” 20 dagar kvar tills jag får krama om tösabiten igen. Men innan dess så hinner hon fylla år vilket jag inte glömmer. Hon ska få en helt underbar ”liten” grej. Talade med henne på telefon och hon, Linda, hälsar till alla läsare och är ledsen för att hon inte kan ”blogga” just nu. Hon väntar på ett virusprogram och törs inte vara ute just nu.

Visste du detta om September?

September hör inte till den månaden i vilken man kan pricka in väderleken tämligen bestämt. Medan man går där och skördar sina äppelträd och gläds åt astrarnas glada färger kan man ofta fröjdas åt en härligt klar och en aning kylig septemberhimmel.

Till de mera allmänna väderspådomarna hör dessa:

På en våt september följer en torr oktober (Västergötland).

Kvällsdimma i september betyder regn under natten.

Faller löven tidigt från träden kan man vänta sig en vacker senhöst och en mild vinter.

Kan man se en lång smal sky på himlen - den kallas för "norgäddan" - bådar den regn.

Oväder för med sig mycket snö i februari och mars och det kommande året blir gott.

Septemberåskan är lika med stark, hård blåst.

Rikligt med tistlar varslar om en grann höst.

         

      

Glöm inte min Gästbok – Du får ju läsa min Dagbok

5 september   Läste i LoTidningen om att jobbsökare får frågor som är så skruvade att man inte tror det är sant. Exempel: Vilken gravsten skulle du välja? Är du klar över din sexualitet? Eller tror du på utomjordingar. Hämtade från www.livshandboken.se  Vad skulle jag själv svara om frågorna ställdes mig? Blev förmodligen inget svar alls för jag skulle resa mig och gå.

4 september  och jag stortrivs, med vädret, som det är nu. Ser många som går med jackor på och ser frusna ut men jag hade bara t-tröja på hela kvällen på jobbet. En jacka nu, eller tröja, då skulle min termostat slå bakut. De stunder det regnar så finns det ju ”paraflax” att ta till. 

SR Västmanlands bil blev hämtad idag. Ralf kom med en ”bärgare” och den killen hade rätt utrustning för att få på reservhjulet så den gick att köra till en verkstad. Ralf hade varit inne på min hemsida och hittat mina molnbilder, som finns under fliken bilder. Det visade sig att vi, just med moln, har samma intresse, vilket är jättekul. Han ska vid tillfälle få fördjupa sig i mina album efter jakten på just DEN bilden. Hur många har molnfotografering som hobby? Men så är det ibland, den här gången ”fann” två likasinnade varandra tack vare att Terje Lund och en praktikant körde punktering just utanför mitt hem. Tillfälligheter eller en mening?

Kolla in ”molnmannen” på den här länken:  http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/program/artikel.asp?ProgramID=3115&Artikel=1957512

Annars då? Joo, jag har börjat en kurs som heter ”Det goda samtalet”. Kursen går ut på hur man blir professionell i bemötandet med kritiska anhöriga och hur man undviker missförstånd. (Kursen är finansierad av regeringen med projektpengar). Det är en viktig del av mitt arbete och det ska bli fantastiskt kul att få lära mera. Jag älskar kunskap av alla sorter för det gör så gott och berikar mitt liv. Cirkeln leds av en beteendevetare. Avslutningen kommer att hållas den 30-31/10 . http://www.fernaherrgard.se/departmentpages/index.cfm?fuseaction=act_getpagecontent&parent_page_id=58&page_id=84&department_id=2&   

3 september Man behöver inte gå till skogen för att hitta svamp och då menar jag också bamsesvampar. På Svedvi kyrkogård växer dessa giganter. Jag var där för att ta en bild på Thore Skogmans grav då jag fann dom en bit därifrån. Visst är det väl röksvampar, eller hur? Hoppas dom får stå kvar, orörda, en tid till. Har kört ”larmturen” idag i hällande regn men lagom till jag skulle sluta och åka hem kom hon åter, solen. Höstdagar är helt underbara och färgerna som snart pryder alla buskar och träd. Utanför vår infart stod SR Västmanlands ena bil parkerad. OPS! Kanske ville dom tala med våra vackra pojkar? Nej då, det var tal om en punktering. Efter många försök på specialbultarna gav killarna upp och det blir förmodligen bärgare i morgon. Bilen står nu tryggt inne på gården och vaktas av våra greyhoundspojkar.

Dröm om morgondagen

Minns gårdagen

Lev idag

2 september  och natten har varit lugn trots den täta trafiken utanför. Ja, jag vet inget annat för jag har sovit djupt och drömlöst fram till tidig morgon. Känner mig just nu, kl. 07.15, ganska pigg efter frukost och morgontidningsläsning. Har massor med pappersjobb men viktigare just nu är att värma upp strykjärnet för att få undan den där högen innan den blir för stor igen. Klockan 14 är det möte på jobbet. Eftersom jag är ledig så behöver jag inte närvara men är man inte där så kan man ju inte heller påverka eller framföra sina åsikter, eller hur?

Nu är det kväll och strykningen finns kvar. Mötet på jobbet blev bra. Jag fick några flera kvällar på mitt schema vilket jag gillar. Sedan var det kursstart på något som kallas ”Livet är ditt” och som skulle hållas på Kommunals expedition 17.30 – 20.00. Vi var två som mötte upp så det blev inget av i kväll. Vi fikade med ledarna innan vi gick därifrån. Hoppas nu att kursen blir av. De som anmält sig hade tydligen glömt det hela. Inbjudan kom före sommaren och skriver man inte in sådant i kalendern så faller det ju bort. Lite slarvigt tycker jag nog att det är när man tackat ja till kursen.

Jag har idag beställt några CD med Alan Parson Project. Har dom på några LP skivor sedan tidigare men inget att spela på. De stora travarna med LP som ligger kommer ju aldrig att bli spelade här igen i vilket fall som helst. Kanske någon samlare dyker upp en dag och betalar en slant för dom. Finns mycket godsaker där och nu blev jag bara så ”tänd” på APP så Ginza fick in en order. Nu är det bara att vänta några dagar, sedan blir det ”julafton” på Fyrbacken. Min absoluta favorit är Vulture Culture och därefter kommer Pyramid.

1 september  kom med nytt jobbschema och nya arbetstider som följd. Imorgon ska vi ha möte just om det, bland annat. Annars så trivs jag med vädret för nu är det så frisk och fin luft.E-18 är stängd för trafik mot Köping och västerut under flera dagar nu. Det ska läggas ny asfalt. Det betyder att all denna trafik går förbi oss nu, cirka 15 meter från huset. Det gungar när de riktigt stora tunga tradarna går förbi minsann. Visst är det lugnt och bra annars det märker man ju nu. Det man får hoppas på nu är att slippa få in någon bil på gården eller i trädgården. (Vi sköter ju så bra om ”huskörningarna” själv här inne). Hahahahah

Susanne mailade och berättade att rottingkorgen jag skickat henne nu kommit fram hel och fin. Sådant blir man glad för. Hon lovade att ”vi” ska få se när den blir babykorg ( tror hon sa att det skulle hända bortåt januari).

Jag hörde om en som hade ”drabbats” av energi och fått massor gjort helt plötsligt. Blir man avundsjuk, eller? Kanske om jag känner riktigt efter så har jag nog känt lite mera ork ikväll än jag gjort på länge, så kanske det kan bli något gjort i helgen? Kanske alltså!

Bilden nedan visar några (26 st) påfågelfjädrar som jag kom över på ett ”bakluckeloppis”. Har inte, just nu, den blekaste aning om vad jag ska ha dom till just nu men kanske en annan dag.