Önskar
er alla ett gott slut på 2008
och
Ett
Riktigt Gott Nytt 2009
med
nya blanka, oskrivna, blad och med
nya möjligheter
Tack
till min man och till min dotter Linda
till
alla mina vänner
och
till min fantastiska webbmaster
**************************************'
30
december
snart smäller det och år 2008 är slut, för alltid slut. Är det bra? Blev
det ett bra år? Vad kunde jag gjort bättre? Ärligt talat så skiter jag i att
se tillbaka för det går inte att ändra något ändå. Dom som vill leva i gårdagen
får göra det jag tänker leva HÄR och NU. Det kostar alltför mycket energi
att gräva i gammalt och oja sig över varför det blev si och så. Törs sträcka
mig så långt som att säga att – det hör bittra och bakåtsträvare till
och det får vara deras problem. Jag tar gärna med mig likasinnade in i det nya
året och tänker göra det bästa av varje dag för vi vet ju inte när dom tar
slut. Nu känns det bra att lämna 2008 och jag ångrar inget. Allt blev till
erfarenheter och många fina minnen. Det jag är mycket glad för är de två
personerna som kom in i mitt liv igen efter ett långt och ett ändå längre
uppehåll. Välkomna!
Idag
blev jag med webbkamera med inbyggd mick. Man utvecklas ju hela tiden.
Har precis testat den med min syster Viola och vi såg varandra så bra.
Nu ska hon bara skaffa en mick så vi kan prata också. Väntar nu på att få
kontakt med en annan syster som lystrar till namnet Helena. Nu ska det bli
kontakter både här och där. Linda är på G och likaså Stig. När sjutton
ska jag hinna jobba sen då? Fick lite bilder från Stig idag ( med snigelpost,
du måste lära dig skicka bilder nu Stig ) och två ska jag visa er här och
nu. Den första är från år ?, vet du det Helena? Där från vänster står
just Helena, min biologiska mor Aina, jag själv och Thore.
Nästa
är på deras tama kråka ”Clabbe” som var en jättebusig pippi. Hade man
skor med snörning så satte han ner näbben i snörhålet, tog tag i strumpan
med lite skinn, och så vred han om. Jäklar vad det gjorde ont. Han motade med
hundar och katter som lydigt höll sig på behörigt avstånd. Han var trevlig
men samtidigt lite jobbig. Ett kul minne att ha i alla fall. Båda fotona är
tagna av Stig när vi var och hälsade på.
Kanske
var det vargen som Anna-Carin såg som nu drunknat i Gryten. Läs på länkarna:
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=851776
+ http://www.expressen.se/Nyheter/1.1417483/hittade-dod-varg-fastfrusen-i-isen
Ett gott slut på 2008
27 december Ska
avslöja direkt att igår hade jag inte datorn på en sekund å vad skönt det
var. Dagboken för igår skrev jag på morgonen. Har chattat med min syster
Viola och nu blir det att köpa webbkamera och mick. Det var så kul att kunna
se henne men det blir väl inte fullt så kul för henne att behöva sitta och
glo på mig. Men, hon har tiggt om det så det får bli så. Nu ska vi ha med
oss Stig också så han får också lov att investera i kamera och mick han också.
Annars har det varit lugnt och Pollux är lite bättre idag. Men han har blivit
lite bortskämd, förresten det är han innan han har varit frusen och fått
legat under ett Hästens duntäcke. Men så är det ju, dom ska ha det bästa.
Jag har gjort mig skuldfri igen och fick några korvören över. Känns som man
inte behöver äta på en hel månad. Proppmätt liksom, men idag blev det
”riktig mat”, hemgjord potatismos och ugnstekt falukorv. Mums!
Så här fin kommer nog Kalle att vara
på Nyårsafton om han blir bjuden på fest.
Ha en bra kommande vecka och ta det
lugnt i trafiken. Till alla mina vänner. Glöm inte att titta in på den här länken
för att se de små: http://mysjkins.kna.se/NEWS_7.htm
26 december
och
nu lyser Venus vackert på kvällarna. (Kallas ofta i folkmun för
aftonstjärnan fast det inte är någon stjärna alls utan en planet). Jaa, nu
är julen över och det är underbart. När vi sedan fått nyåret
avklarat så blir det ändå bättre. Tänk att jag har så svårt för ”högtider”.
Hysteri med mat och pengar hit och ditt, jag klarar det inte. Lite känns det
som ett hån just nu då folk får lämna sina arbeten. Vad hör man hela tiden
på radio och tv? Jo, hoppas att julen varit fin och att ni fått fina presenter
mm. Alla dom som sitter med en stor sorg, mist en anhörig eller vän, mist sitt
arbete eller kanske mist sin hälsa och är sjuk eller blivit handikappad. Vad känner
dom och hur känns det i deras hjärtan. Jag kan inte känna den glädje som jag
kunde förr då far och mor levde. Då gick inte mina tankar så långt utanför
ramarna som nu. Det som blev positivt den här julen var födelsen hos Ulrika,
se 25:e.
Jobbade till 13 och sedan var det hem
för att sova. Hade tillbringat natten på en av hundsofforna då Pollux intagit
HELA min säng. Jag hade inte hjärta att flytta på honom då han har så ont i
ben/rygg. För det första, en soffa är INTE gjord för att sova på då den
lutar inåt ryggen. För det andra, när inte allt är som det brukar och ska så
blir det oro i lägret. För det tredje, jag måste försöka komma i säng lite
tidigare då jag ska upp vid 05. Fick endast ca. tre timmars sömn på natten
och då orkar jag inte. (Man är ju inte 25 längre och det känns allt mera)
Pollux kraken, behöver hjälp upp i min säng då den är aningen högre än
sofforna. Annars kan han gå, springa i trav, kissa och bajsa och äter med god
aptit. Skulle gissa att han fått en ordentlig sträckning men han blir sakta bättre
och bättre. I morgon ska vi klippa klor men honom får jag försöka klippa då
han ligger då han inte kan hoppa upp på klippbordet. Kanske inte bra att lyfta
honom heller då ryggen blir ”ihopkörd” på ett vis.
En
Bill Watterson har sagt följande: Det säkraste tecknet på att det finns
intelligent liv där ute i universum är att ingen har försökt kontakta oss.
// det var i mitt tycke mycket intelligent sagt.
25
december och hemligheten kan nu avslöjas som 5 små fina valpar på
Kennel Mysjkin`s. Ulrika
ringde 25 minuter efter att första valpen var född sedan fick jag följa
”dramat” fram tills att fyra små liv låg i valplådan. Senare, mycket
senare ”pluttade” en liten svart tikvalp ut och så var dom fem. Två pojkar
och tre flickor tillsammans med en lycklig mor. Läs själva och titta på
bilder: http://mysjkins.kna.se/NEWS_7.htm
Kul att jag fick nyheten först av alla. Ett JÄTTEGrattis och lycka till med
dom små ”greyarna”.
Har ni haft det skönt idag och vilat
magarna? All julmat som blivit över ska ju ätas upp. Här blev det revbenspjäll.
Owe har gått och småätit när jag var iväg och jobbade. Själv känner jag
ingen större hunger precis. Konstigt, för nu finns det ju så mycket gott som
inte finns där annars. Ska jobba till 13 i morgon och sedan ledig på lördag.
Min älskade Polle har ont i ett
bakben. Han riktigt lider och vill gärna inte gå ur soffan. Han har en stor blåsa
så han behövde inte kvällskissa när dom andra var ute. Problemet blir nu att
han inte kan hoppa upp i min säng utan får sova på soffan i natt. Vet inte
vad han har gjort men blir det inte bättre så får väl en veterinär titta på
honom.
JULAFTON
Jag vet, jag vet en
hemlighet!
Jag vet, jag vet en
hemlighet!
Det får ni också veta men inte
precis nu. Jag hoppas att ni haft en fin Julafton allihop. Kom hem från jobbet
vid 11.30 och fixade till maten. Det gick fort för allt var ju förberett. När
vi ätit sjönk vi ner i varsin soffa och har mest setat där och ”degat”
framför tv:n. Himmel så skönt. Gittan åkte till Kolsva och firade med barn,
barnbarn och barnbarnsbarn. Det hade varit förkylt och sjukt där så det var
osäkert in i det sista om hon skulle dit eller ej.
23 december Nu
knackar Julen på allt mera och snart är det över. Natten var rent ut sagt för
jäklig. Kom i säng sent och hade precis lyckats somna när en råttjäkel
satte fart och gnaga och raspa i väggen. När jag lyckats få tyst på den och
åter somnat in så var det dags igen. Telefonen började ringa och den ville
inte ge sig. När det äntligen blev tyst så gick jag ner och tittade på
”snoken” men det var inget nummer som jag kände till. Nu var klockan 02.30
och jag skulle upp vid 5. Alla vet ju hur det är att ligga där i sängen och
intala sig själv – du måste sova, du måste sova, du MÅSTE. Totalt 2,5
timmars sömn gjorde att jag var helt sjuk när jag gick ur sängen. Inte kunde
jag äta, jo en liten macka, brukar bli fyra knäckemackor annars. Jag kände
mig riktigt dålig. På något vis kom jag iväg till jobbet och tog mig igenom
dagen. Pust å stön! Nu doftar det
av Julmat från köket. Sillen är klar liksom skinkan och Jansson. Omeletten gör
jag i morgon. ”Allt” finns och nu är Julen välkommen, bara den passerar
fort så det blir ”vardag” igen. Jag ska sova gott i morgonkväll och tänka
på att det är ett helt år till nästa gång. Nu går vi mot ljusare tider
fast det går lite sakta och trögt i början.
Svaret på bildgåta är, som ni ser,
taket på Audin. Vilket fantastiskt konstverk som Owe förevigade. Har aldrig
sett något liknande förut faktiskt. Vad duktiga ni har varit på att gissa
svaret men ingen kunde pricka helt
rätt. Undrar om inte Mats var närmast ändå. Grattis!
21 december
Fjärde
ljuset tändes idag och det är den dag som Solen har ”fått stånd”
VINTERSOLSTÅND. Det är den dag då den norra halvan av Jorden är som längst
från solen och det är årets kortaste dag. Nu vänder det och dagarna blir åter
längre.
Solen går idag in i Stenbockens tecken där den befinner sig tillsammans med
Merkurius, Jupiter och Pluto; imorgon är det konjunktion mellan solen och
Pluto. Just nu lyser solen (10.58) här på Fyrbacken och det syns inga moln på
himlen alls. Jag har sprungit runt och tittat i fönstren åt alla håll men
inte sett den minsta lilla molntapp. Naturen hade skapat ett fenomen i natt som
du ser här på bilden. Gissa vad det är, gärna en gissning i gästboken. Om någon
kommer med rätt svar så lovar jag skicka en liten present. I morgon ska du få
svaret.
Nu har klockan blivit 18.30 och det
har varit en jättefin dag. Någon grad kallt med resultatet mycket hala vägar.
Jag var ute å ”bilade” en stund men tog det mycket lugnt.
Varning: Lodjur längs vägen!
Ett lodjur har siktats på vägbanan norr om Ramnäs.
Lodjuret
har setts spankulera på vägbanan på riksvägg 66, drygt två kilometer norr
om Ramnäs. Lodjuret har svårt att lämna vägen, då det är viltstängsel
på platsen.
VLT / Anders
P Näsberg Artikeln
publicerad 2008-12-21 17:26
Avslutar
med en nostalgibild, de två till vänster finns inte kvar längre. Från vänster
Tetley, Castor, Simen och Pollux. Här
var det Tetley som hade full koll och bestämde över killarna.
20 december Å det regnar, å det snöar om vartannat. Vattnet på
åkrar, och föresten överallt, blir bara mer och mer. Kanske är det snart
dags att skaffa en liten båt för att ta sig torrskodd till postlådan. Det ska
ju blåsa upp sa han på SMHI och då kanske något ”blåser bort” och
torkar upp på gården. Återstår att se. Så här såg det ut igår här utanför.
Kan ha vattenfestival här.
Jaha, nu har jag fått igång
på min chatt igen, efter att ha haft den nedlagd länge, men har ändrat lite på
adressen, bara till den. irre.bredin@hotmail.com
Nu har syster Viola fått som hon vill och nu kan vi nå varandra lite
enklare då hon bara har mobil numera. Blir ju svindyrt med tanke på långa
samtal. Ja, så var det med de då!
19 december
07.20
All snö är nu borta och idag regnar det. Det som är positivt är att
jag nu kan gå ut och hitta alla hundskitar som gömt sig i snön. Men nu är
det skit av annat slag som följer med de 16 tassarna som springer ut och in.
Inte sjutton orkar man stå och tvätta alla dom vid dörren varje gång men så
är det. Vi har valt det här livet och då innefattar det vissa tider skitiga
golv. Så länge inte hundskiten kommer med in så kan vi nog leva med det här,
så ut och plocka bara det ljusnat till ordentligt.
Igår
kväll berättade en kompis att hon för två år sedan, en höstkväll i
skymningen, hade sett ett lodjur sitta på högra dikeskanten bara ca 150 meter
härifrån. Elisabeth kom med bil från Kolbäckshållet och fick se en stor
”katt” sitta där i kanten. Hon saktade ner och såg då de karakteristiska
tofsarna på öronen. Kissen reste sig och gick in i björkdungen på höger
sida.
Kolla här: http://mysjkins.kna.se/NEWS_6.htm
Nu
är det bara några dagar kvar innan det börjar komma små valpar. Vi väntar
med spänning på bilder.
Två
hajar simmade i havet och stötte på ett fiskstim.
- Hey, vet du vad det är för sorts fisk? frågade den ena hajen sin kompis.
- Det är clownfisk.
- Wow... Hur visste du det?
- Jag har gått i haj-school!
18 december Solen visade sig en stund på dagen, vilket piggade upp
(för en stund).
På
Julkortet som Pollux fått står det, hälsningar från Blodbanken på Strömsholm.
Det tycker jag var snyggt gjort av dom.
Jaha, nu är jag ledig till tisdag och
nu får det lov att hända lite här hemma. Ska ”Julhandla” på måndag och
då ska väl pysslet och annat här hemma vara klart. Vadå pyssel, inte ska det
bli så mycket med det precis, men rent och snyggt vill man ju ha ändå. Owe
blir hemma nästan 14 dagar så kanske han kan ta sig för med något vettigt då
också. Jag bjöd Gittan att komma hit på Julafton i år också men som det ser
ut nu så blir hon med sina närmaste då. Jag jobbar bara mellan 7-11 så Owe
och jag får hela dagen för oss själva med pojkarna och det tycker jag är jätteskönt.
OCH, vad Gittan beträffar så kan hon komma en annan dag, det går lika bra för
mig.
Det blir fest redan ikväll då jobbarkompisarna ska träffas och käka
lite. I morgon ska Owe på julbord från sitt jobb men det blir nog betydligt
mera påkostat än det vi får från Kommunen.
Det
är skillnad på folk och folk vill jag lova. // Nu är festen över och jag
blev ju i alla fall lite mätt i magen och hade en trevlig stund.
16 december och jag vill börja med att gratulera
Pia som fyller år just idag. GRATTIS!
Det har skakat bra söderut nu på morgonen. Jordskalv
minsann och ganska starkt för att vara i Sverige. Det visade 4,7 på Richterskalan och
skalvet inträffade 06.20 på 18 km djup.
Ill.
Anders Bolling / DN.
Kolla
in killen, vilken liten charmputte. Foto: Linda Friman.
15 december
Gården är full med isbark för att
snöslungan inte fungerar. Hade den gjort det hade det varit annorlunda. Nu frös
det på och blev, om jag säger, inte bra. Alltid är det något. Glad nyhet var
dock att Audin gick igenom besiktningen, nästan. Dragkroken var lite rostig men
det är en ”baggis” hävdar mannen.
Den här
historien fick jag idag från min Chef! Jo då, hon är sån. Sökte på Google
efter Cobrax och fann då massor med hemsidor som hade den här historien. OK,
jag gör som de övriga och lägger ut den åt er som inte läst den redan.
En lantbrukare kom in i den kemiska
tekniska affären i Piteå för att köpa råttgift. Han brukade använda Cobrax,
men han hade glömt namnet. På hyllan fick han syn på ett paket Tampax,
javisst så hette det ju. Eftersom det var fråga om många och stora råttor
bad han expediten om fyra paket av den grövsta sorten. Medan han stoppade ned
paketen i sin väska kom en ung dam och bad att få ett paket Tampax av de små.
Lantbrukaren kände samhörighet med damen som tydligen hade samma ärende som
han själv och sa:
14 december
Tredje
advent och Sten / Sixten har namnsdag.
Så var den helgen snart över och
likaså mina två semesterdagar (lörd. + sönd). Ledig dag i morgon och sedan
en vecka med kvällsjobb, det tycker jag om.
Lite fakta om Dr. Hynek. Han var
Amerikansk professor i astronomi på Northwestern University. Född i Chicago 1
maj 1910 av tjeckoslovakiska föräldrar. 1948 engagerades han av det
amerikanska flygvapnet vid Wright-Paterson Air Force Base i Dayton, Ohio och
satt i en rad expertgrupper som hade till uppgift att studera ufofenomenet.
Hynek var involverad i Project Sign, Project Grudge och Project Blue Book. 1969
bildade han Center for UFO-studies (Cufos). Till en början hade Hynek till
uppgift att försöka bortförklara ufoobservationer, men han insåg efter några
år att det verkligen fanns en restprodukt av ufofenomen efter det att man
sorterade bort alla misstolkningsfall. Ända fram till sin död 1986 pläderade
han för ett vetenskapligt studium av ufofenomenet. Professor Hynek var även på
besök i Hessdalen (se Hessdalen, Project) när ufoaktiviteten var som störst där.
Hynek har bland annat skrivit böckerna: ”The UFO Experience” (1972), ”The
Edge of Reality” (1975, tillsammans med Jacque Vallée), ”The Hynek UFO
Report” (1977) och ”Night Siege: The Hudson Valley UFO Sightings” (1987,
tillsammans med Philip J. Imbrogno och Bob Pratt
Nästa bild är en teckning som Linda
gjorde 1996. Jag fick den och har haft den som tavla. Nu skannade jag den och
skickade en kopia till Linda. Passar ju bra efter Hynek, finns dom eller?
Den sista bilden är tagen på Stig
och mig när vi utreder vårt första ufo-fall, tror det var 1979. En dam i
Rumskulla i småland hade sett ett märkligt fenomen och vi var där en hel dag
och intervjuade och ”undersökte”. En lärorik dag som inte Stig lär glömma
i första taget. Varför? Jo, det får bli vår lilla hemlighet men så mycket
kan jag berätta att efter den dagen hände det stora saker i Stigs liv. Är så
glad för hans skull och flera med mig.
13 december och Lucia har namnsdag.
Jag har inte så mycket att bjuda på
mer än nytagna bilder på Ozzy igen. Önskar en fortsatt trevlig Luciakväll
och nu ska jag rycka korken på en Smirre. Simma lugnt……………..
Snön ligger vit på taken, ännu är
”lilla” Irre vaken, hahahahahaha
12 december Igår
var det inte mycket att skriva om. Bara snö, snö och åter snö, samt lite
jobb på kvällen. Möjligen om ett telefonsamtal där jag tillfrågades om jag
ville bli ledamot eller ersättare i Kolbäcks IOGT/NTO:s styrelse? Vad tror ni
att jag svarade? Läser dom min dagbok från igår så är det nog kört,
hahahahahahahahah…….. Tre bilder från hagen igår i alla fall. En överlycklig,
snöälskande, Ozzy njuter i fulla drag.
I natt hände det STORA saker i Hallsta. När jag åkte hem
efter jobbet vid 20.00 så fanns inget där, men nu finns han.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=845105
Har fått lite hjälp av Owe med att
dammtorka på ställen jag inte når till själv. Bland annat hade han ner den
fina gamla väggklockan som hänger på väggen i trappen. Den har en härlig
klang när den är igång men för det mesta så hänget den tyst. Det lustiga
är att om den ska gå så måste den hänga lite snett annars stannar den
ganska fort. Se den vackra greyhounden som ligger på hyllan. Se också den 6
juli där den syns lite bättre.
Jaha, så var det
då dags att fira Lucia igen då, i morgon alltså. Kanske blir det en stökig
natt nu runt omkring i landet. Jag minns inte att de var så när jag växte upp
eller hade jag turen att befinna mig på andra platser just då. Eftersom vi är
lediga tillsammans så ska jag göra lite extra gott att äta. Sedan blir det en
Smirre på kvällen, så blunda ni alla i IOGT/NTO. (Bäst att ”supa på”
innan årsmötet) hahahahahah Nu
ska jag dammsuga lite innan det är riktig kväll. TA DET FÖRSIKTIGT I
TRAFIKEN NU OCH HA EN SKÖN LUCIA, njut av en god glögg och sköt dej nu! //
Hälsning till Pia
10 december I
dag var Linda och hälsade på Stig. Jag är så AVUNDSJUK! Han ringde mig ikväll
och vi talade länge. Det var väl en himla tur att jag skickade den där
boken………
Igår var hon, Linda, på konsert med
bland annat Åsa Jinder, det är jag kanske mindre avundsjuk på men det viktiga
var ju att hon hade en trevlig stund tillsammans med sitt sällskap. Jag dristar
mig till att låna hennes bild utan att fråga, vet att jag får det.
Nu är det en kväll kvar sedan ska vi
ha det gott, gubben och jag. Fira Lucia på lördag och då ska jag ta ett glas
av ”min nya last här i livet”. Ja jösses, om ni bara visste vilken
storsupare jag är. Jag har lärt mig dricka alkohol minsann. Efter nästan ett
helt torrt liv så tar jag gärna en eller två flaskor Smirnoff Ice. Gudagott
kan jag berätta men det blir ju så sällan så det känns varje gång. Jag
blir i alla fall härligt skönt avslappad i hela min gamla trötta kropp. En vän
där söderut har också fattat tycke för denna ljuvliga dryck, det var JAG som
tipsade minsann.
Lite bilder till Linda på en lycklig
Ozzypojke i snön. Han plöjer fram med huvudet i backen och man får ju vara
glad för att det inte finns stenar i hagen. Han lever livet minsann.
9 december Anna har
namnsdag och det var den dagen lutfisken skulle läggas i blöt. Det minns jag
från min barndom. Nu är det mörkt, inte bara ute men också på
arbetsmarknaden. Hörde precis att även Landstinget ska börja dra ner på
personal. Steget är sedan inte långt till Kommunerna. Hos oss har redan
neddragningar skett men lite oro finns ju hur det ska bli framöver. Om tre år
sägs det vara brist på yrkeskunnigt folk då kurvan vänder uppåt igen. Men,
hur mycket lidande har inte hänt däremellan?
Natten var inget vidare här.
Jag kom i säng ganska sent men kunde inte somna. När klockan visade 03.30 mådde
jag riktigt dåligt och bestämde mig då för att inte åka till jobbet. Gick
ner vid 06 för att ringa nattpatrullen och meddela att jag blev hemma. Har jag
inte sovit mina timmar så fungerar det inte med diabetesen. Somnade väl sedan
och sov till 9.30. Nää, usch, riktigt sjuk kände jag mig men har nu återhämtat
mig.
Ta det lugnt i trafiken och håll
hastighetsgränser och var rädd om din fyrfotade vän också!
8 december Nu har över 26.000 besökare tittat in på min hemsida. Det tycker jag är trevligt. Dagen är snart slut och inget speciellt har hänt. JO, jag fick en ”smärre chock” (”skvaller”) från hundvärlden men den har lagt sig något nu till kvällen. INGET förvånar mig längre!
Ser
att den ”gravida lilla fröken” hos Ulrika växer i magomfånget.
http://mysjkins.kna.se/NEWS_5.htm
Bara tre veckor kvar
innan små, underbara, valpar ramlar ut på Mysjkin's kennel utanför
Karlskrona. Synd att det är så långt dit. Hoppas att Ulrika fotar flitigt så
vi får följa de små. Inget annat att delge er idag. Nyhetstorka!
Två måsfåglar träffas varvid den ena utbrister, - hur mås det? Den andra svarar då äh, håll truten……. Fattar du? för den lite dumme då:( HUR MÅS DET? sa måsen, HÅLL TRUTEN, svarade truten………)
7 december
och
andra advent.
Kloklippning
stod på agendan idag och så har Owe lagat till ett hål i staketet ner mot trädgården.
Ozzy hade hittat en planka som satt lös och det var jättekul att springa in där.
En dag letade jag efter honom och kunde inte fatta vad han tagit vägen. Hjärtat
förflyttade sig snabbt upp i halsgropen och de värsta tankar for genom mitt
huvud. Då, där inne i trädgården, alldeles stilla bakom en buske, stod den
lilla svarta och ”skrattade” åt mig. Hans färg är ingen höjdare nu när
det är mörkt. Rör han sig inte så syns han inte heller.
Imorgon
är det upp klockan 5 och likadant på tisdag. Jobb igen, efter så många sköna
lediga dagar. Har sex semesterdagar kvar nu före nyår. Sedan blir det att
jobba på inpå det nya året. Men jag gör väl som vanligt och spar ett
tjugotal dagar till hösten. Då behövs dom bäst.
En
bild som inte alls har med texten att göra men jag gillar den.
Och,
som den oroliga modern sa åt sonen som blivit färdig stridsflygare. – Lova
nu min son att du flyger lågt och sakta…….
6
december lördag och Owe jobbar
extra till 12. Jag ringde Ingrid för att tacka för igår och hon var pigg och
glad igen och mådde bra. Hon ska på undersökning för sin yrsel snart. Owe
hade också yrsel för några år sedan och då konstaterades att han led av
Menièrs sjukdom. Han blev behandlad och kemisk op gjordes och nu är allt som
vanligt igen. Inga yrselatacker efter det. Jag hoppas att också Ingrid kan bli
botad och få ett normalt liv igen. Läs
gärna på länken: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=978
På
eftermiddagen var jag till Köping och besökte Gittan. Vi hade mycket att tala
om och klockan drog iväg ända till 21.40 innan jag for hemåt. Det är så här
att jag nu varit där några gånger och lånat hennes tvättmaskin. Våran la
ju av och den ”nya” som jag tog hem (fick av en kompis) var för stor att ta
upp i badrummet. Nu ska jag avvakta lite och se om dom sänker priserna direkt
efter jul. Gittan uppskattar att få besök och jag får tvättat, en bra lösning
för oss båda för en kort period. Jag brukar väl inte vara där så ofta
annars.
5 december och den kväll som gänget skulle träffas hos Ingrid och äta Julmat tillsammans. Owe körde mig och vi plockade upp AM på vägen dit. Här hemma regnade det men på andra sidan Hallsta var det snö. När vi kom fram till Ingrid var det så tyst i huset. Hennes lilla Emma kom och mötte oss och i köket stod Susanne och fixade till det sista. Ingrid själv hade precis fått ett anfall då hon blir jätteyr och mår illa. Hon låg i rummet bredvid men ville att vi övriga skulle fullfölja kvällen som planerat. Det gjorde vi och efter ett par timmar kom hon upp och mådde lite bättre. Då var det undanplockat och diskat och vi kunde drick lite glögg tillsammans och fick en trevlig pratstund. Det blir inte alltid som man tänkt, särskilt inte för Ingrid.
4 december
Det är skönt att komma ner på
morgonen å få tända i spisen. Så här fint är det inte hos oss men lika
varmt å gott. När den riktiga kylan sätter in så får vi elda på nätterna
också men nu har vi ju ett lager med värmeloggs att ta till.
Morgonen var, till skillnad från igår,
ljus och fin. Snön bara vräkte ner på förmiddagen och då åkte naturligtvis
kameran ut för att föreviga. Vi är ju inte så bortskämda med det blöta i
frusen form. Riktig kramsnö, på gränsen till slask. Bild 1 är utan blixt och
2 med. Då ser man flingorna så här, för er som inte vet.
Linda, det var det här jag var
tvungen att plåta när vi talades vid. Skulle aldrig trott att Ozzy fick lägga
sitt huvud på LilleBo:s stjärt, men ibland blir man förvånad minsann.
3 december
Plötsligt
händer det bara. Ingen pilot i polen eller något så drastiskt, nä de får
andra Gevaliaälskare ta hand om. Här var det något helt annat underbart som hände.
Bäst man sitter och fyller på Owes dosett så blir det så ljust så jag kunde
släcka taklampan. SOLEN! Ljusa vackra strålar sökte sig ner över Fyrbacken
och det var så skönt. Förmodligen blev det bara de korta stunderna , ca 15
minuter x 2, men det räckte för att värma åtminstone mitt hjärta. Med tanke
på att det utlovats grått väder hela dagen så var det här en riktig bonus.
Senare i Hallsta lyste solen igenom igen. Underbart.
Linda x 2
Vilken skillnad det är att fota med
digitalt system. När man ser på bilder som är skannade så undrar man hur man
kunde godkänna dom. Men, det var då och nu är det en annan tid. Trots dålig
kvalitet så är motivet helt underbart, i mina ögon sett i alla fall. Kommer
att skannas mera för trots allt så är ju bilden den viktigaste.
Fick veta idag att min kompis Mats, i
Sala, nu är helt frisk från sin cancer som han har blivit behandlad för under
en längre tid. Fantastiskt bra och Mats, lev nu livet varje minut. Det finns en
kompis till som genomlider en c.behandling.
Ikväll såg jag efterlyst och hade
hoppats på att se en efterlysning av Jari. Så blev det inte men två andra
unga pojkar, 22 och 18 år är också spårlöst borta. Vad händer där ute?
Nu är jag ledig fyra dagar igen och på
fredag är det fest.
1:a December måndag och Oskar har namnsdag.
Idag är det jobb igen men bara två
dagar den här veckan så det blir mjukstart. Det gäller att vara smart när
man planerar in semesterdagarna så det sammanfaller med ledighet och annat.
ÄR det sant? Är det de? Att om
Anders slaskar så ska Julen braska?
Om det nu är så kan åtminstone vi här räkna med en ”kall” jul, med förhoppningsvis
lite snö om så bara på just den dagen.
Lite hämtat från bondepraktikan:
Advent = Sådant vädret är före advent, likadant väder blir det före
midsommar följande år. (Småland) Lucia = Sådan som Lusse är, sådan blir
julen. (Västergötland) Är vädret kallt i början och slutet av månaden men
mildare i mitten så följer en lång vinter .En kall december och ett fruktrikt
år följs alltid åt.
Det var som att köra i en mjölsäck
då jag var på väg hem från jobbet i kväll. Eftersom jag vet hur mycket vilt
det finns här omkring så var det att smyga sig fram. Vildsvinen som funnits på
behörigt avstånd tidigare har också krupit sig närmare inpå knutarna här.
Jag bara väntar på att få se en nasse en morgon när jag tittar ut över åkrarna.
Vargen är ju inte heller långt borta. Senast ute hos Anna-Carin endast 1,5 mil
bort härifrån. För några år sedan så hörde vi vargyl tidigt en morgon.
Jag sover ju nästan alltid med öppet fönster (utom en tid just nu på
vintern) och plötsligt så vaknade jag med ett ryck och kunde då ligga och
lyssna på vargen som säkert var en halv mil härifrån, kanske? Svårt med
avstånd men han hördes tydligt men inte så starkt.
Owe hörde den också då.
Klicka på Bäcks Blogg och läs om du orkar.
Jag blev så jäkla arg så jag gjorde ett inlägg och fick ett svar som jag
inte trodde var sant. Jag skrev ett nytt men det publicerades inte. Däremot
fick jag ett mail från Bäck som ju är ansvarig utgivare för VLT (Västmanlands
Läns Tidning) Där stod ett telefonnummer jag kunde nå henne på och jag
ringde på direkten. Pust, stånk, stön och pust igen. Vi hade en ganska het
diskussion i 14 minuter innan vi la på. Kontentan av det hela var följande. För
något år sedan hade en man försvunnit i Västerås. Hans fru ville efterlysa
honom med namn och bild och det medgav då den här Bäck. Efter 10-12 dagar
hade mannen dykit upp igen. Han hade varit på ”semester” med en annan och
var skitförbannad på Bäck för att denna efterlysning blev gjord. Avgör själv
vad du hade gjort om din man eller fru bara försvunnit. Troligen vill man ha hjälp
av pressen eller hur. Nu är väl Bäck så skitskraj att det kanske ska ske
igen så hon tillåter inga sådana ”saker” i första taget. Nu efter tre
veckor kunde hon göra det efter att Jaris sambo och anhöriga tiggt och bett många
gånger. Nu lär väl inte så många minnas om och när dom såg honom senast.
OCH, skulle nu J ha avvikit frivilligt, vilket Bäck tycks tro, så ska han väl
hittas snarast ändå så inte halva Hallsta behöver ödsla mera energi på att
söka. OCH, hur mycket pengar har inte allt kostat då till ingen nytta? Nu tror
jag inte själv att han finns kvar i livet men skulle så vara fallet så önskar
jag att han ger sig till känna så fort som möjligt för barn, sambo, föräldrar
och alla andra som lever i ovisshet nu. Hur det än är så är det såååååååå
tragiskt alltihopa.